fredag 8 februari 2013

På två ben igen

Ordningen är i det närmaste snart återställd. Vår lilla solstråle Nellie kom åter hem i onsdags och tycktes med en gång känna igen sig. Gick direkt till sin låda och plockade fram den gamla tennisbollen. Igår var jag ute i hobbyrummet och grejade lite. När jag kom in igen så märkte jag att något var annorlunda. Jag gick plötsligt utan krycka, hade glömt den. Det var en otrolig känsla ska ni veta. Många tar det för givet att alltid ha två ben, jag gör definitivt inte det. Jag tror att det kan vara bra att reflektera över detta ibland och verkligen ta vara på varje dag.

7 kommentarer:

  1. Gratulerar, va roligt att det går åt rätt håll!
    Man ska verkligen sätta värde på att man är frisk!
    2006 hamnade jag för förtsa gången i mitt liv på sjukhus, SÖS!

    Magproblem, har förstått i efterhand att jag var " på andra sidan " ett tag!

    Sedan dess tänker jag varje morgon när jag vaknar:
    Ännu en dag som jag är frisk och kan gå ur sängen!

    Lev väl

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Lennart, jag har dock inte vågat ge mig ut ännu, speciellt inte nu när det har kommit ännu mer snö och halt är det också./Lars

      Radera
  2. Härliga tongångar, en härlig bild och bäst av allt, benen bär och tacksamheten finns där. Jag gläds med Nelly och din familj. Kram från oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Matts, bilden är från världens vackraste park på våren, Keukenhof i Holland, som vi besökte 2012 i samband med blomsterparaden.

      Radera
  3. Så skönt det måste kännas att få hem sin lilla älskling igen. Förstår din saknad, men det var troligen lilla Nellie som gjorde dig så glad och stark att du glömde kryckan. Vilken enorm seger och härlig känsla. Två bra saker på samma dag! Vi gläds med dig. Vi var i Keukenhof för två år sedan. Det är nog ett favoritställe för oss också. När vi bodde i Tyskland under många år var vi där väldigt ofta, för vi hade nära från Düsseldorf.
    Var nu försiktig med ditt ben och akta dig för den otäcka snön, träna inomhus går bra. Lev väl! 3 M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, jag har fortfarande kvar en svag mental blockering som tryggades av smärtan och läget att inte kunna gå själv. Det är framför allt passen på motionscykeln som gjort susen. Utan aktiva ledband och muskler funkar inte kroppens leder särskilt bra. Det har jag erfarenhet sedan tidigare.

      Radera
  4. Triggades ska det vara, skyller på min iPad.

    SvaraRadera